Kårehamn
Idag styrde vi kosan mot ett litet fiske ställe som mormor och morfar ville besöka, Kårehamn hette de. Var mysigt att gå runt där, vi stannade och kastade macka, käkade mumsig lunch och begav oss ut till glasskiosken och käkade glass i solen och bara njöt.




Älskar denna underbara ö! 3 veckor på Öland varje sommar är nästan för lite skulle vilja ha minst 2 veckor till! :)




Älskar denna underbara ö! 3 veckor på Öland varje sommar är nästan för lite skulle vilja ha minst 2 veckor till! :)
Att få spendera dessa 3 veckor med delar av släkten är både roligt och mysigt!
Nu väntar dock sängen så ska krypa ner och vänta in morgondagen.
Jag har sjungt mig hes
Avslutade denna konsert vecka kan man nog säga med en 2-dagars på cityfestivalen med kompisar.




Det har sjungits för fulla muggar med allt från Magnus Uggla, Medina, Måns Zelmerlöw och Norlie & kkv. Dansats till DJ:s och allmänt bara haft de gött!
Nu sitter jag i bilen påväg mot paradiset för 3 veckors njutande. Med en röst som är ja sådär, den försvinner emellanåt lite som den vill, men så blir de väl efter massa sjungande i dagarna.
Nu måste jag rikta fokus framåt och kika påvägen innan jag lägger en pizza. Åksjuk å skriva/läsa är inte en ultimat kombo.
Puss<3
It was better the second time
Det är nu 2 dagar sen jag satt på tåget ner till Göteborg och skrev det förra inlägget, nu sitter jag på tåget igen men påväg hem igen. Dessa dagar har bestått av kö, roligheter, konsert och alldeles för lite sömn.
För 2 dagar sedan var vi med om strul på tåget där en passagerare försökte sig på att åka gratis tåg och sen vägrade kliva av när de bad honom om det. Jadu detta ledde till att vi kom fram sent till lägenheten där vi skulle bo, middagen blev intagen runt 23 i en micro jag aldrig i hela mitt liv vill se igen.. Vi kom i säng sent och fick oss 4 timmars sömn om ens de. Vi begav oss tidigt mot Ullevi där vi hamnade relativt långt fram i kön.

Skönt att vi kom relativt långt fram då kön slingrade iväg sig en bra jäkla bit. Vi satt inlindade i en varsin filt på en annan filt på backen. Vi lyckades såklart få en vattenpöl framför oss där jag även tappade min filt ungefär efter hälften av kötiden... Klant! Dagen bestod mestadels av molnigt och kallt, lite regnskurar innan solen faktiskt hittade fram lagom till att vi skulle börja släppas in i arenan.
Sämsta insläpp jag varit med om, först gå fram för att få en stämpel på biljetten och ett band runt handen för att sedan gå tillbaka i kön igen! Hur många längre bak tror ni vill gå tillbaka till sin plats? Bara onödigt och ologiskt!
Men vi kom in i arenan och hamnade med en person mellan oss och staketet på ena sidan av scenen. Där vi fick sitta en stund innan alla helt plötsligt ställde sig upp och rusade framåt.

Strax efter kom första förbandet vilket var the foo några som jag inte alls lyssnar på så jag brydde mig inte så mycket om dom. Efter så äntrade de andra förbandet scenen vilka var McBusted, några jag gillar och haft deras album på repeat ett bra tag.


Förra året när vi såg One direction satt vi relativt högt upp på läktaren på friends och fick förlita oss mycket på Storbildsskärmarna för att kunna få se grabbarna bättre, man hörde aldrig hela mellansnack utan bara några få ord och så fick man gissa sig fram vad det var som sagts. Men inte denna gång, en mellan oss och staketet. Vi kunde se dom hela tiden förutom när de var längst bort på deras T-formade scen, men då hade vi ju storbildsskärmen framför oss. Det sjukaste med denna konsert var att gå från förra året när man inte kunde se deras uttryck osv till att de helt plötsligt stod precis framför oss. De vart mer verkliga inte bara någon man sett på en bild. Liksom konserten började och så stod helt plötsligt Harry Styles framför näsan på en! Och man såg deras glada och förvånade uttryck när vi viftade med gula å blå ballonger i öppningsnumret, man hörde allt i mellansnacken osv. En bättre upplevelse än den förra.

(Sååå snygg!!)
Det allra roligaste med denna konsert eller det jag nog kommer komma ihåg mest eller hålla mig närmst är kontakten med Harry Styles. Han gav mig tummen upp och ett stort leende samt en blick jag gärna skulle vilja se igen! *drömmer mig tillbaka till det ögonblicket* samt att han stod vid oss stora delar av konserten och höll gnistan vid liv, kan man säga så? Ja Vafan han stod där vid oss och håll igång oss och intrigerade (heter det så?!) med oss. Sjukt amazing vare iallafall.
Att Zayn var borta var inget som störde eller saknades. Grabbarna såg så glada ut och var fulla av bus. Fartfylld konsert som gav mig mycket glädje och en hes röst!
Tänkte försöka avrunda detta långa inlägg med egentagna bilder från konserten. Är ni redo? Skitsamma dom kommer nu. Njut!
















Jag är glad att jag sett dessa herrar 2 gånger, inte lär det vara den sista heller!
Jag har lovat min nästan 4åriga systerdotter att om de kommer till Sverige 2 gånger nästa år så ska jag gå båda gångerna, ena gången stå med Bella och Josse, den andra gången sitta med min systerdotter som var avis att jag skulle få se hennes "pojke" (Harry styles) som hon vart kär i sen hon va 1.5 år.
Det här inlägget blev ganska långt och jag tror jag ska göra som Bella och Josse och sluta mina ögon ett tag, vi har ju en bit kvar innan vi är hemma och då bär det av hem till syrran för att packa bus grejer och sen ska de med oss hem innan jag måste se till att packa mina egna grejer. Känns som jag levt i en resväska de senaste 2 veckorna .. Menmen nu ska här tas ikapp lite sömn som vi inte fått under denna resa.
Puss, godmorgon och godnatt.
On the road again
14 juni 2014 var en grymt rolig dag för inte bara mig men även för Josse och Bella. Det var dagen vi pallrade iväg oss på en buss till Stockholm och friends och lyssnade till One directions musik. Det är lite över ett år sen men imorrn blir det dags igen, sjukt! Första bandet/artisten jag kommer att ha sett 2 gånger. Jadu vad ska jag säga mer än att deras ljuva stämmor och sånger lockar mig på nått sätt jag aldrig varit med om förut. Sen är de ju inte helt dumma att se på heller ;)



Btw såg ni vad jag gjorde med rubriken? Fiffigt va haha!
Just nu sitter vi på ett tåg ner till Göteborg där grabbarna ska spela denna gång. Tåget är försenat på grund av jäkla drama med passagerare som försökte åka gratis. Ugh...
Jag börjar bli en aning rastlös och kissnödig! Nja kanske borde gå och leta upp en toalett..
Men innan lite bilder från förra året.



Kan vara sista försöket mellan oss
Förlåt vännen! Jag har svikit dig. Det var länge sen sist. Stundtals har jag varit irriterad på dig (bloggen) andra gånger har jag bara velat skriva av mig. Andra gånger har jag inte haft nån ork eller lust Jag har inte jämt haft inspiration men du har alltid funnits där för mig att kunna skriva av mig när jag behövt. Men nånting har stoppat mig från att komma hit och skriva ut mina känslor och tankar.


Under de senaste månaderna har de snurrat ordentligt i mitt huvud och jag har varit med om både positiva samt negativa händelser och besked.
Det bästa måste ha varit att fast sjukgymnasten sa nej så tog jag mitt "robotben" som jag kallar det(en sorts knä artros) och tog med mig studiegruppen till Romme där vi hade det grymt skoj samt att jag fick testa på att åka skidor igen och se om det skulle funka samt om det skulle bli någon skidsemester för mig. Och fatta hur lycklig jag var när det faktiskt funkade! Skidsemestern med familj och släkt var så jäkla härlig och jag njöt till 1000! Äntligen fick jag komma tillbaka till något jag absolut älskar att göra. <3 Hela min släkt pratade om hur jag lyste upp första dagen bara jag fick på mig skidorna och jag var var bara så jäkla glad att äntligen få vara tillbaka. Visst utan hopp och skogsbackar men det gjorde inget för jag fick vara med och åka. Och jämfört mot förra året då jag inte ville veta av vad någon gjort i backen osv så ville jag veta allt iår!
Det sämsta är att jag för bara några veckor sedan fick veta att min tid som fotbollsspelare garanterat är över.. Inget Jag har valt självmant utan knäet kommer inte att hålla efter skadan. Jag har fått men och kommer säkert att få leva med det resten av mitt liv. Detta har lett till att jag ska undergå en invaliditetsutvärdering på knäet då jag inte klarar av att göra saker som jag kunnat förut. Det suger att inte kunna spela mer! Många tankar har snurrat kring detta och en ny våg av irritation och ilska kom över mig om tjejen som faktiskt tog ifrån mig förmågan att få spela fotboll när beskedet kom.
Men vad är det dom brukar säga "det är bara att bita ihop och fortsätta" och det är vad jag ska göra. Jag ska fokusera på mig själv och njuta av alla roligheter jag har att se fram emot i sommar.
Sist jag skrev så hade jag nyligen börjat på högskolan, för några veckor sedan avslutade jag första terminen där och nu återstår bara 3 år, det är med blandade känslor jag ser inför de här 3 åren. Min studiegrupp är underbar och vi har roligt samtidigt som det är allvar, men jag tror man behöver ha skoj medans man pluggar, för vem skulle vilja gå 3.5 år och det bara är pest och pina? Inte jag iallafall.
Ännu en fång förlåt vännen! Vi kör ett försök till och så får vi se om jag lyckas hålla inspirationen och orken att hålla ihop med dig eller om det kanske är dags för oss att gå skilda vägar och säga hejdå! Det återstår att se men så länge godnatt min vän!<3

